VILDSVIN

Utbredning: Vildsvinet förekommer i hela Eurasien, i några områden i Nordafrika, i Japan och på några sydasiatiska öar.

 

Livshistoria: De första vildsvinen invandrade i Sverige efter den senaste istiden för 8000-10000 år sedan, ungefär samtidigt som människan. De blev vanliga först när riktiga skogar vuxit upp. Djuren fanns frilevande från Skåne till Uppland under den yngre stenåldern för ca 6000-7000 år sedan. Domesticering gjorde att vildsvinet var försvunnet vid slutet av 1600-talet.

 

Under 1800-talet och framåt infördes vildsvinet till hägn i södra Sverige. Den vildsvinsstam som nu uppstått i Sverige härrör från rymningar ur hägn. Ett riksdagsbeslut 1980 förklarade vildsvinen som oönskade i Sverige, med undantag för Stockholms län. Där skulle en mindre population tillåtas för forskning. Vildsvinsstammen tillväxte dock kraftigt och 1988 rev ett annat riksdagsbeslut upp det föregående och fastslog vildsvinets hemrätt i den svenska faunan.

 

Levnadssätt: I Sverige är svinen aktiva 6-8 timmar om dygnet och för det mesta nattetid, vilket pejlingar av radiosändarmärkta djur har visat. Att vildsvin är nattaktiva antas bero på att de vill undvika kontakt med människan. Men hur långa aktivitetsperioder de har beror också på födotillgången. I områden på kontinenten där födotillgången är dålig, kan vildsvinen vara aktiva dygnet runt. Vildsvinen är inte revirhävdande. Storleken på aktivitetsområdena varierar mycket. I medeltal använder ett vuxet vildsvin nattetid ett område på ungefär 100 hektar (1 km2). Det totala område som djuret vistas inom är åtminstone tre gånger så stort. Grupper av suggor med kultingar använder upp till ett par tusen hektar stora hemområden.

Den stora variationen i ytbehov tycks bero på att djuren utfodras på vissa platser. I länder där så inte sker (t ex Spanien) kan vildsvin utnyttja mycket större hemområden, på uppåt tiotusen hektar. Vildsvinet har ett mycket gott luktsinne och god hörsel, medan synen är svagare utvecklad. Vissa observationer antyder att djuret med luktsinnets hjälp kan avslöja doften av t ex en jägare på mer än 500 meters avstånd. Vildsvinet ömsar päls två gånger per år. Både underull och vinterhår skiftas med början under våren till den tunnare sommarpälsen. Under senhösten anläggs åter den täta vinterpälsen.

 

Födointag: Vildsvin är allätare , men det mesta av födan (omkring 90%) utgörs av vegetabilier. Underjordiska växtdelar, som rötter, står för det mesta av födointaget under vintern. Främst är det rötter av vanliga växter som sippor, kabbeleka och rams. Under sommaren äts gärna gröna blad av t ex starr och tistlar, men också fallfrukt, bok- och ekollon samt hasselnötter.

 

Hotstatus: Livskraftig – ej hotad. Vildsvinet är ett sävligt och skyggt djur, som undviker kontakt med människor. Men känner det sig hotat kan det försvara sig kraftfullt. Spontana utfall mot människor är ovanliga, men alltför aggressiva hundar kan bli svårt skadade. Galten hugger nerifrån och upp med sina skarpslipade betar i underkäken. Suggan biter och tuggar.

 

Naturresurs: Vildsvinets bökande i jordbruksmark påverkar i allmänhet bara en liten del av arealen. Undersökningar i Södermanland visar att det som mest rör sig om några procent. Men en enskild markägare kan drabbas av kännbara förluster, särskilt om markerna ligger kringgärdade av skog dit svinen kan dra sig tillbaka. Mest skadas sädesslag som havre och höstvete när de nått tillräcklig mognad senare på sommaren. Men också ärter, vall och potatis drabbas. Vildsvinet utgör numera en risk i trafiken. Trafikolyckorna med vildsvin ökar drastiskt för varje år. Vildsvinsköttet är annars en värdefull resurs i sig. Både i Sverige och i Polen har beräkningar visat att köttvärdet uppväger skördeförlusterna. Vi vet idag inte hur stor vildsvinsstammen i Sverige är.

 

Ätkvalité: Vildsvinskött varierar i kvalitet p.ga djurets egenskaper, men även på hur djuret fällts och hanterats. Vildsvinskött kan innehålla trikiner och allt vildsvinskött som säljs i butik skall vara testat. En stor galt innebär en fin trofé, men tyvärr smakar ofta köttet mycket starkt och oangenämt, framför allt under höst och brunsttider runt november månad. Vuxna suggor brukar däremot ha bra kött. Det bästa köttet finns på årsungar med en levandevikt på upp till cirka 50 kilo.

FAKTA

VILDSVIN • WILD BOAR • WILDSCHWEIN

Klass: Däggdjur Mammalia

Ordning: Partåiga hovdjur Artiodactyla

Familj: Svindjur Suidae

Släkte: Svin Sus

Art: Vildsvin S. scrofa

Mankhöjd: Upp till en meter

Medelvikt: Hona 80-90 kg. hane 150-200 kg

Parningstid: Vanligtvis augusti - december

Dräktighetstid: 115 dagar

Antal ungar: 3-8 kultingar/kull

Könsmognad: Redan under första levnadsåret hos både hanar och honor.

Livslängd: Djur i det vilda antas bli ca 10 år gamla. Djur i hägn kan leva dubbelt så länge.

ÖVERST PÅ SIDAN

Telefon: 021 - 212 50info@kungsbyn.se • Adress: Kungsbyn Djurpark, Kungsbyn 33, 725 98 VÄSTERÅS

Telefon: 021 - 212 50 • Fax: 021 - 212 90 • info@kungsbyn.se

Adress: Kungsbyns Djurpark, 725 98 VÄSTERÅS