RÅDJUR

Livshistoria: Rådjuret har en lång historik i Sverige. Förmodligen invandrade det till Sverige i omgångar mellan nedisningarna under förhistorisk tid. Senaste gången arten invandrade var enligt fossila fynd för ca 8 000 år sedan, troligtvis över den landbrygga som då förband södra Sverige med Danmark. Från södra Norge finns ett fåtal benfynd som visar att rådjuret nått dit ungefär vid samma tid.

Från medeltiden och fram till 1700-talet var jakträttigheterna för rådjur, älg och kronhjort förbehållna kungamakten och adeln. Denna lagstiftning upphävdes dock av Gustav III år 1789 till förmån för fri jakt på för de som hade egen mark.

Den ökade jakten fick ödesdigra konsekvenser och hjortdjursstammarna var nästan utrotade kring mitten av 1800-talet. Rådjuret fanns till sist bara kvar i en känd stam om ett par hundra djur i Skåne. Jaktfredning där och på andra ställen under 1840-talet gjorde att stammen återhämtade sig.

Det är förmodligen till stor del ur denna skånska spillra vår numera relativt starka rådjursstam uppstått och spritt sig över hela landet ända upp till fjällen. Detta skedde på cirka 140 år, grovt sett 1 mil per år.

 

Levnadssätt: Rådjuret är gracilt byggt och är det minsta av de svenska hjortdjuren. Djuret har stora öron och huvudet avslutas i en spetsig nos. Rådjuren har ett lågmält kontaktläte som påminner om en kort vissling. Den används t.ex. när geten eller dess kid påkallar uppmärksamhet. Om man inte vet vad det är för ljud kan man anta det rör sig om en fågel. Rådjuret har också ett varningsläte som är som ett kraftigt skall. Det utstöts ofta när rådjuret inte identifierat vad som utlöst ex. ljudet av en bruten kvist. Däremot när rådjur har full insikt om vad som nalkas dem, förhåller de sig oftast tysta. Antingen blir de kvar stilla där de befinner sig eller också smyger de i säkerhet.

 

Födointag: Rådjuret strävar ständigt efter att finna den bästa födan med högt näringsinnehåll. För att få i sig sådan föda kan djuret inte beta slumpmässigt utan väljer sin föda. Den föredrar örter och lövträd medan gräs och andra växter med hög fiberhalt endast äts i mindre utsträckning. Rådjuret äter även svamp.

 

Hotstatus: Ingen hotstatus. Populationen kan mellan åren variera kraftigt beroende på vinterförhållandena. Lokalt stora nedgångar dels pga stränga vintrar, dels pga ökande rovdjursstammar.

 

Naturresurs: Näst efter älgen är rådjuret det mest betydande köttslaget på vilt och således ett omtyckt djurslag av jägarkåren. Rådjuret är Västmanlands landskapsdjur.

 

Ätkvalité: Rådjurets kött anses vara mycket mört och med kraftig viltsmak. Uppskattat av många och det är inte helt ovanligt att hitta menyer med rådjur på våra finare restauranger.

FAKTA

RÅDJUR • ROE DEER • REH

Klass: Däggdjur (Mammalia)

Ordning: Partåiga hovdjur (Artiodactyla)

Familj: Hjortdjur (Cervidae)

Släkte: Capreolus

Art: Rådjur (C. capreolus)

Mankhöjd: Ca 70-75 cm

Medelvikt: 20-30 kg

Parningstid: Juli+Augusti

Dräktighetstid: 10 mån

Antal ungar: 1-4 st

Könsmognad: Vid 1-2 års ålder

Livslängd:  10-12 år

ÖVERST PÅ SIDAN

Telefon: 021 - 212 50info@kungsbyn.se • Adress: Kungsbyn Djurpark, Kungsbyn 33, 725 98 VÄSTERÅS

Telefon: 021 - 212 50 • Fax: 021 - 212 90 • info@kungsbyn.se

Adress: Kungsbyns Djurpark, 725 98 VÄSTERÅS